tisdag 7 oktober 2014

BECAUSE MY LIFE IS SO INTERESTING

Här är jag igen fast på en annan sida och med en annan inriktning. Eller det beror väl lite på vilken inriktning man tänker på. Tänker ni på om det kommer fortsätta på ett flummigt och totalt vem-är-denna-personen-och-hur-tänker-hon-och-varför-skriver-hon-inte-mer-vettiga-saker-? sättet så har ni helt rätt.

Finns det några andra som tänker att ÄNTLIGEN hon kommer inte ha en massa stavfel längre eller särskriva ord! Mina kära vänner, detta kommer aldrig hända av den enkla anledningen att jag inte har någon lust att lära mig och aldrig haft en vettig svenska lärare mina sista år i skolan som bankat in det i huvudet på mig. En vacker dag kanske jag kommer vakna upp och inse att jag vill bli svenskalärare? (Detta kommer ju aldrig hända, men det var därför jag skrev kanske.) Vad gör jag då? Jo tar tag i min underbart fula skrivning och får försöka hitta någon röd tråd i allt nonsens som jag skriver och faktiskt får ta och börja formulera mig på ett vettigt humant sätt. Är väldigt säker på att man inte kan skriva så på svenska men just nu är jag ingen svenskalärare så då bryr jag mig nada!

Så vad jag skulle komma till i början av denna text var att min inriktsbytning är att jag inte kommer skriva om mitt USA liv (inslag kommer väl dock komma) för det är pase och jag är i Sverige och kanske några andra länder snart. Men det vet jag inte mer om än ni själva.

(Jag undrar om inriktsbytning är ett ord i svenska ordboken för min skärm säger mig att det inte existerar. Så nu klappar jag mig på axeln för att jag "kommit på" ett nytt ord.)


Får väl fortsätta med att försöka förklara min rubrik.
Jag satt uppe i natten och skypade med Sofia (min svenne i Chicago) och hon nämnde att hon tyckte jag skulle fortsätta blogga och nu om mitt liv tillbaks i Sverige. Min tanke då var ju nej. Eller för att vara mer ärlig ett njaa.. Det är rätt skönt att ha ett ställe att skriva av sig alla sina icke sammanhängande/konstiga tankar på. Så efter att ha gått och lagt sig alldeles för sent inatt och vakna 3 timmar senare, klockan 6 på morgonen, av en så HEJDUNDRANDE MENSVÄRK SÅ ATT MAN BARA VILL ÅKA GENOM GOLVET OCH DÖ SAMTIDIGT SOM MAN KRÄNGER CHOKLAD så bestämde jag mig för att jamenvisst jag kan väl skriva lite då och då.
Jag misstänker att det inte lär handla så mycket om livet hemma och vad jag gör utan mer om, ja, allt och ingenting och vad som finns däremellan.
Jag kommer definitivt inte vara någon regelbunden uppdaterare utan detta är mer för dig Sofia. Ska vi ge någon cred för att jag gör detta så är det till Sofia. Är det någon annan som av någon anledning blir glad av att jag börjar igen så tacka Sofia. Ja, jag gillar att skriva Sofia i varje mening. Sofia. Sofia. Sofia. Sofia. Sofia. Sofia. Sofia. Sofia. Sofia. Sofia. Sofia. Sofia. Sofia. Sofia. Sofia.

Nu får ni ha det så bra och tycker ni borde vänta med spänning på nästa inlägg för inte ens jag vet om vad det kommer skrivas om. Fast några världsnyheter lär det inte bli.

PS. Mensvärk är verkligen något av det jobbigaste som finns. Du vet aldrig hur ont du kommer ha och du vet aldrig när du får den. Man kan räkna ut på ett ungefär men det är bara ett ungefär! HUR i hela kalkonens värld ska ett UNGEFÄR hjälpa en?
Ni vet sådana armband där det står FUCK CANCER? Borde göra ett sådant där det står FUCK MENSVÄRK.
________________________________________________________________________________

Here I am again but with different focus. Well, it depends on what kind of focus we are thinking about. If you are thinking that it is going to continue in the same mixed up way and totally who-is-this-person-and-how-is-she-thinking-and-why-is-she-not-writing-about-more-important-stuff-? then you are completely right.

If there is other people thinking FINALLY she will start writing grammatically right! My Dear friends, this will never happen by the simple reason that I am not intrested in learning and have not had a decent teacher my last years in school. Maybe one morning I will wake up and realize that I would like to become a teacher in Swedish? (This will never happen that is why I wrote maybe.) What will I do then? Well, then I will have to start taking care of my incredible ugly writing and and try to find a red tread in all the nonsense I am writing and start formulating myself in a correct way. But right now I am no teacher in language so I do not care at all!

So what I was going to come to in the beginning of this text is that my change of focus is not going to be about the States anymore (it may occur sometimes though) because that time is over and I am in Sweden now, and maybe in some other countries soon. But I do not know more about that than you do.

So to the topic of this post.
I sat up this past night skyping with Sofia (ma swedish gurl in Chicago) and she mentioned that she would like for me to continue blogging and now about my life back home. My first thought was no, but to be more honest a nyeee.. It is pretty nice to have a place where you can write all your weird thoughts.
So after going to bed waaay to late and waking up 3 hours later, at 6 am, by a TREMENDOUS MENSTRUAL CRAMPS SO I JUST WANTED TO SINK THROUGH THE FLOOR AND DIE WHILE EATING CHOCLATE I decided that I can write sometimes.
I am pretty convinced that it will not be so much about my life home but more about, well, everything and nothing and the things in between.
I will definintily not be a regular updater 'cause this is more for Sofia sake. Should we give credit to someone for this it is Sofia. If someone gets happy 'cause I start writing again you should give your thanks to Sofia. Yes, I like writing Sofia in every sentence. Sofia. Sofia. Sofia. Sofia. Sofia. Sofia. Sofia. Sofia. Sofia. Sofia. Sofia. Sofia. Sofia. Sofia. Sofia.

Now, have a good time and I think that you should wait with eager for the next update 'cause not even I know what it is going to be about. Though it will probably not be some world news.

PS. Menstrual cramps are really one of the hardest things that there is. You never know how much pain you will be in and you never know when you will get it. You can count out approximate time you will get it but that is only APPROXIMATE TIME! HOW is that going to help you know?
You know the bracelets that says FUCK CANCER? I should make one that says FUCK PERIODS.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar